Jag vet att man inte kan jämföra katastrofer och lidande.
Den egna upplevelsen är alltid sann.
På sitt sätt.
Men ändå.
Jag lyssnade till UNICEF:s hälsochef Stefan Svartling Peterson.
Om dödligheten för barn under fem år i Afrika.
Den är 5 – 10%.
Varje år dör 5 miljoner barn före fem års ålder.
Fem miljoner.
Barn.
I Afrika.
På var fjärde vårdinrättning i världen finns inte ens möjligheten att tvätta händerna.
Jag vet att man inte kan jämföra.
Men ändå.
Perspektiv.
Stefan hade också hopp.
Att Coronakrisen ändå frigör resurser.
Som också kommer barn i Afrika till del.
Men kanske större rädsla.
Att Coronakrisen ska fylla alla vårdinrättningar.
Så att den vanliga pågående krisen för barn förvärras.
Man kan inte jämföra liv.
Sätta ett pris på enskilda liv.
Men ändå.
Perspektiv.
Perspektiv på inställda påskresor.
Perspektiv på isolering vid TV-apparaten.
Perspektiv på för få munskydd.
Perspektiv på jag och mitt.
Jesus försöker också ge oss perspektiv.
Att lyfta blicken från det egna.
Till den andre, de andra.
”Allt vad ni vill att människorna ska göra för er,
det ska ni också göra för dem.”
I talet om tidens slut.
Som handlar om elände och katastrofer som ska komma.
Så kommer också ord om perspektiv:
”När allt detta börjar, så räta på er
och lyft era huvuden,
ty er befrielse närmar sig.”
Inte vet jag om detta är början på nyfödelsen av himmel och jord.
Det vet bara Gud.
Man kanske är det en tid att lyfta blicken.
För att finna: en strimma av ljus vid horisonten.
När det är mörkt omkring.
Eller som Tomas Sjödin uttryckt det:
”Lita på att det ljusnar.”
Den gudstjänst som hör kommande söndag till har temat: Lugn i stormen.
I gudstjänsten medverkar Andreas Sköldmark, Ninna Sivert och Rosie Gard, Frida Hellsing och Ronnie Jaldemark. Med sång och musik: Ellen Sivert och Isac Roos.
Du hittar den här på hemsidan om du klickar på bilden ”Gudstjänst på nätet”. Koden som krävs får du om du mejlar till någon av oss i kyrkan.
/andreas sköldmark
pastor
