Fåvitska jungfrur och apokalyps

Jo, så hette de förr.
De som i den nyare bibelöversättningen heter brudtärnor.
Och mer precis de brudtärnor som glömde ta med extra olja till sin facklor i väntan på brudgummen.
 
”Fåvitska jungfrur”.
Kanske inte ett ord som vi använder dagligen.
Så det är väl bra att det är utbytt.
Det betyder enligt Svenska Akademiens Ordbok:
”föga vett, oförståndig, oförnuftig, dåraktig.”
 
Men det kvittar förresten vad de heter.
Liknelsens poäng gör Jesus själv tydlig.
”Håll er därför vakna – ni vet inte när dagen och timmen är inne.”
(Berättelsen hittar du i Matteusevangeliet kap 25)
 
Kyrkoårets teman för tiden mellan allhelgona och första advent är allvarets teman.
Yttersta tiden.
Vaksamhet och väntan.
Domsöndagen.
 
Tungt kan någon säkert tycka.
Jag tycker att det är bra.
För i ytans kultur, där så mycket handlar om hur jag synliggör mig själv och mitt liv, behöver vi det som för oss mot djupen i livet.
Det som tar mig själv och det liv jag lever på djupaste allvar.
Det som säger att jag spelar roll.
Att mitt liv har en mening.
Även om jag inte kan visa upp det på facebook.
 
Samtidigt med bibelns texter och teman så når oss egentligen samma budskap via medierna.
Som när SVT:s reporter kallar bränderna i Kalifornien för en Apokalyps.
Kanske vet hon då att ordet betyder avslöja eller avtäcka.
Att det oftast används om filmer, böcker och bibeltexter som på olika sätt skildrar tidens, eller världens, slut.
Ofta i dramatiska, färgstarka och ibland, skrämmande scener.
 
Så vad avslöjar de fruktansvärda bränderna i Kalifornien?
Kanske att det plötsligt kan hända.
Att det oväntade faktiskt kan inträffa.
Att livet ställs på sin spets.
Och att vi som människor med all vår kunskap och teknik ändå står handfallna inför naturens krafter.
Liksom i Jesu liknelse; en påminnelse om livets allvar.
 
Men i Jesu liknelse är poängen ändå inte att skrämmas.
Bilden är ju fylld av glädje och förväntan!
Det är bröllopsfest på gång.
Det är brudgummen man väntar.
Det är evangelium också i apokalyptiska tider.
Det är den gode herden som en gång ska återvända.
Han som är fylld av nåd och sanning.
Någon att längta efter.
 
Det är också tonen i många av Dan Rosengrens sånger som vi får lyssna till på söndag.
Då firar vi gudstjänst kl 18.00 med nattvard och många sånger för öra, själ och hjärta.
Medverkar gör Dan Rosengren (musiker och lärare från Huskvarna) och dottern Alicia, Andreas Sköldmark m fl
 
Efter gudstjänsten smörgåsfika i församlingsvåningen.
Välkommen!
 
 
 
 
 
 
/andreas sköldmark
pastor

Får man ta hunden med sig in i himlen?

Åtminstone en gång om året så kommer de.
Frågorna om det eviga.
Om döden.
Om himlen.
Om vart vi är på väg.
Ses vi igen?
Kommer vi att känna igen varandra?
Kommer alla till himlen?
Hur gamla är vi där?

Frågorna är många.
Ofta finns de redan där.
I våra inre djup.
Sällan ger vi dem tid.
Nästan aldrig.
Därför är Allhelgonahelgen en gåva!

För en del är det förstås jobbigt.
Helst vill man inte tänka på döden.
Man påminns om sorg och saknad.
Sår rivs upp.
Skuld kanske tynger på nytt.
Men också det tror jag är nödvändigt.
Ältandet är en del av vår sorgevandring.
Saknaden är baksidan av något gott.
Skuld något som behöver komma i ljuset.

Allhelgonahelgen behövs.
Särskilt i en tid när så många av oss möter döden mer än någonsin.
I deckarfloden.
I nyhetsforsen.
I datorspel och tv-serier.
I dystopiska filmer om mänsklighetens undergång.
Och nästan alltid är döden något skrämmande, våldsamt och otäckt.

Då är det lätt att man inte ser.
Att döden nästan alltid är skön.
Som när man får somna in, trött efter en lång dag.
För många är den en efterlängtad vän.
För den som tror är den inte ett slut.
Utan en dörr till något nytt.
”Jag dör inte – jag träder in i livet”.

Om den tron vill vi berätta i allhelgonatidens gudstjänster.
Välkommen till:

  • lördag kl 18.00
    En himmelsk kväll
    Musikandakt med toner, ord och tankar om himlen.
    Rosie Gard, Andreas Sköldmark m fl
  • söndag kl 10.00
    I evigheters evighet
    Nattvardsgudstjänst
    Andreas Sköldmark m fl
    sång av Gunvor och Kjell-Olof Hederos

 

/andreas sköldmark
pastor

Rädd eller räddad?

Några av er som läser har kanske egen erfarenhet.
För mig är det bara berättelser.
Om hur det var i slutet av gudstjänsterna förr.
Eller mötet.
För så hette det nog, man gick på möte.

Efter predikan sjöng kören.
Pastorn vandrande då ner från podiet och gick mittgången ner.
Såg sig om i bänkarna.
Några hukade sig i rädsla.
Andra mötte blicken med frimodighet.
Och några fick frågan: Hur har du det med Gud? 
Eller; är du frälst?

Nu gör vi inte så.
Kanske för att kulturen förändrats.
(Man kan t ex fundera över värdet i orden ”möte” och ”gudstjänst”)
Kanske för att integriteten blivit större hos oss.
Kanske för att några fått djupa sår och känt sig kränkta.
I vilket fall gör vi inte så längre.

Men frågorna är viktiga!
Hur har du det med Gud – egentligen?
Om du skulle ta tempen på din gudsrelation.
Vad skulle den visa?
Och skulle du säga om dig själv att du är frälst?
Och beroende på vad du svarar på den frågan:
Varför/varför inte?

På söndag är temat i kyrkoåret: frälsningen.
Texterna som hör till är inte så enkla – men läs dem gärna:
1 Mos 45:4-8 
1 Pet 4:12-19
Matt 23:37-24:2
Ps 62:10-13

I gudstjänsten blir det personliga reflektioner kring frälsning och sång av Strängabröderna under ledning av Lars-Johan Borg.
Medverkar Andreas Sköldmark, Kirsten Björnlinger, Piah och Anders Sandberg, Roger och Ninna Siverth m fl
Kyrkfika och söndagsskola.

Välkommen!

 

 

/andreas sköldmark
pastor

Gärna skyldig!

Samhällsansvar.
Hur smakar det?
Två ganska tunga ord.
Samhälle.
Ansvar.

Så heter temat i kyrkoåret för kommande söndag.
Samhällsansvar.
En söndag man helst vill undvika?
Kanske tillräckligt tungt i livet som det är.

Men gör inte det!
Undvik den inte!
För det är en av de finaste och viktigaste söndagarna!
Den handlar om livet.
Mitt liv.
Ditt liv.
Vårt liv.
Det som är gemensamt.
För samhället är ju ingenting annat än vi – tillsammans.
Och mitt i detta Tillsammans så finns Gud.

Romarbrevet skriver så vackert om det i en av söndagens texter:
”Ge alla vad ni är skyldiga dem, åt var och en det han skall ha: skatt, tullar, respekt, vördnad.
Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till varandra.”
Tänk om alla stolta, styvnackade, envetna, högmodiga och kortsiktiga politiker kunde ha detta för ögonen när en ny regering ska bildas…

Själv hoppas jag efter söndagen bli mer skyldig – i kärlek.

Läs gärna alla söndagens texter:
Jer 29:4-7 
Rom 13:7-10
Matt 22:15-22
Ps 40:14-18

Och välkommen till gudstjänst! 
Det blir medverkan av Frida Hellsing, Ylva Magnusson m fl
Sång och musik av Helena och Per-Johan Ask
Söndagsskola och kyrkfika 

 

 

/andreas sköldmark
pastor

fyra bokstäver som förändrar världen

Nu kanske du blev nyfiken?
Vilka är de bokstäverna?
Har det med GAL-TAN skalan att göra?
Eller vad?

Häromdagen vaknade jag trött.
Då var det grå oktobermorgon.
Inte den värme vi nu kan njuta.
Det var dimmigt och grått.
Som om regnet fastnat i luften.
Dagen som väntade kändes tung.
O-rolig.
Det var min tur att gå med Smilla.
(Riktigt liten vit hund).
Kändes inte heller så kul.

Men vi travade vi iväg.
Stora kvartersrundan.
Men Smilla var glad!
For omkring ovanligt sprallig.
Och plötsligt fanns de där.
De fyra bokstäver som förändrade min värld.

T  A  C  K

De föddes ur en tacksamhet för en liten glad vit trasselsudd.
De födde en tacksamhet över så mycket:
Regnjackan som höll tätt.
Frukosten som mättat.
Sängen som värmt.
Huset där jag får bo.
Hustru och barn att älska.
De människor jag kände och bryr mig om i husen jag passerade.
Den by, det sammanhang, där jag har mitt liv.
Min tro.
Den Gud jag mött.
Som mötte mig i och genom fyra bokstäver denna grå oktobermorgon.
Som, faktiskt, förändrade min värld.

T  A  C  K

På söndag är det gudstjänst och skördefest i Equmeniakyrkan.
Det handlar om glädje, tacksamhet och lovsång.
Mitt i det liv som är.

Läs gärna söndagens texter:
1 Krön 29:10-14 
1 Thess 5:16-24
Luk 17:11-19
Ps 65:9-14

Anna Weister och Andreas Weister Andersson leder en lokal gospelkör, sjunger och predikar.
Efter gudstjänsten blir det skördefest på kyrktorget – välkommen att handla närodlat och hembakt, ta lotter eller bara mingla!
Sedan sopplunch som samtidigt är en insamling till församlingens verksamhet bland barn unga och vuxna.
(200 kr för vuxen med inkomst, 50 kr unga, studenter, m fl och har du inte råd så bjuder vi!)

kl 16.30 är det konsert med Anna och Andreas och gospelkören i Pingstkyrkan.
Välkommen också dit!

 

 

Jag känner någon som ser änglar

Jag känner någon som ser änglar.
På riktigt.

Men det tog tid innan hen sa det till mig.
Det tog ännu längre tid innan hen sa;
”idag såg jag dem bakom dig, Andreas,
två stycken…”
Just den dagen behövde jag höra det.
Just den dagen behövde jag lite extra änglavakt.

Jag tycker det är bra.
Att hen inte skryter och skroderar med änglarna.
Att det bara kryper fram när det verkligen behövs.
För själv tycker jag att det är lite svårt det där med änglar.
Och änglavakt.
Som bara en del tycks ha.
Medan andra går till spillo.

Därför tror jag att man ska prata med små bokstäver om änglar.
Och kanske kommer man dem lite närmare då.

Jag tänker på det när Jesus i söndagens evangelieberättelse säger:
”Gläd er inte över att andarna lyder er.
Gläd er över att era namn är uppskrivna i himlen.”

På söndag är det änglarnas dag i kyrkoåret.
Läs gärna texterna:
Dan 6:16-22 
Upp 12:7-12
Luk 10:17-20
Ps 103:19-22

Välkommen att fira gudstjänst i Equmeniakyrkan.
Det blir en gudstjänst präglad av kyrkans scouter och ledare.
Medverkar gör också Frida Hellsing och Martin Eliasson.
Och välkommen att stanna kvar på kyrkfikat!
(Kommer du för första gången eller inte har råd – då bjuder vi!)

 

 

/andreas sköldmark
pastor

Hjärtat på rätt ställe?

Så säger vi ibland om människor.
Att de har hjärtat på rätta stället.
Och då säger vi någonting gott om en annan människa.
Att hen på ett eller annat sätt varit kärleksfull.
Eller lever kärleksfullt.

I söndagens text ställer Jesus frågan till oss:
Var har du ditt hjärta?
Inte rakt ut. Men jag hör den tydligt.
Han talar om att samla skatter.
Och uppmanar oss att samla skatter som inte kan förstöras.
Som inte tjuvar kan bryta sig in och stjäla.
Att vi ska samla skatter i himlen.
Och så säger han: ”Ty där din skatt är – där kommer ditt hjärta att vara”.
Så; var har jag mitt hjärta?
och låter jag det bli synligt i min vardag.
(Ett annat sätt att ställa frågan är kanske: vad, eller vem, skulle du ta med till en öde ö?
Och när du tänkt efter och bestämt dig; syns det i din vardag?)

Välkommen till gudstjänst i Equmeniakyrkan på söndag.
Kyrkoårets tema är: Rik inför Gud
Läs gärna texterna som hör till temat:
2 Mos 32:1-4, 30-35 
1 Joh 2:15-17
Matt 6:19-24
Ps 49:6-12

I gudstjänsten medverkar Birgitta Wreland, Evelina Öhrn, skolpastor Marina Andersson och ett lovsångsteam.
Söndagsskola och kyrkfika!

Vi tar en utgångskollekt till Equmenia riks.

 

 

/andreas sköldmark
pastor

Pilgrimsvandra på lördag (15 sept)

Välkommen till en kortare pilgrimsvandring på lördag.
Några timmar av lunkande och gemenskap.
Genom Skärstadalens vackra landskap.

Vi samlas vid Equmeniakyrkan kl 09.00.
Tar med kläder för väder och matsäck.
Vandrar i lugn takt under samtal och tystnad.
Från Equmeniakyrkan till Landsjökyrkan via Vistakulle.
Pausar och äter matsäck.
Avslutar med pilgrimsmässa i Landsjökyrkan.

Vägen i valröran – att dö en smula

Den stora frågan i svenska medier:
Hur ska det gå att bilda regering?
Alla partier utropar sig till valets vinnare.
Alla vill samarbeta – men bara på sina egna villkor.

Mitt i detta kommer söndagens tema: Döden och Livet.
Johannes berättar om systrar vars sorg över deras döde bror byts i glädje.
Jesus uppväcker Lasaros från döden.
Paulus skriver om att han alltid bär Jesu död – och liv – i sin egen kropp.
Ganska svårsmälta texter.

Kan de hänga ihop?
Samhällsfrågan och den kristna berättelsen?
Jag tror det.

För jag tror att livet handlar om att dö en smula.
Jag tror att det är allas vår erfarenhet.
Inte bara att vi ser det i naturen där något alltid måste dö för att ge liv.
Både bland växter och djur.
Utan också att det finns som erfarenhet hos oss.
De gånger vi vågat släppa taget om vår prestige,
vågat erkänna vår svaghet och vilsenhet,
vågat vara sårbara och små.
De gångerna har också liv och kärlek vuxit hos oss
och mellan oss.

Samma med Gud.
Det är i erkännandet av min egen svaghet och rädsla
som relationen med Gud får liv och växer.

Precis det tror jag behöver hända i det politiska landskapet.
Om någon, eller några, vågar dö en smula.
Säga: vi klarar oss inte själva.
Därför ger vi upp en del av det som är vår politik.
För vi behöver er andra!
Då finns det också förutsättning för nytt liv!
Då finns det hopp och en väg att gå.

Kristen tro är en  berättelse om hopp!
Om trons hopp vi alltid får haka fast våra liv vid.
Att själva döden är en väg till livet.
Både nu och här och en gång då och där.
Både i våra enskilda liv och i vårt samhälle.

Välkommen till gudstjänst i Equmeniakyrkan på söndag.
Läs gärna texterna innan:
Jes 26:19 
2 Kor 4:7-14
Joh 11:28-44
Ps 107:18-22

I gudstjänsten medverkar Korsbandet med sång, Andreas Sköldmark, Marcus Antonsson m fl
Vi välkomnar årets konfirmander och vår nye ungdomsledare Martin Eliasson.
Gudstjänstens gemenskap fortsätter in i kyrkfikat!

 

 

Vi ber tillsammans – även för landets ledare

Onsdagar 18.30 är du välkommen till en stund av bön.
Vi ber för varandra, andra, kyrka och världen.
Bönen kan vara en paus mitt i veckan, en stund av gemenskap eller kanske inledningen till kvällens sammanträden.
Vi möts för att dela, bära och överlåta.

Den här veckan ber vi också för det låsta läget efter riksdagsvalet. Vi ber för att det ska öppna sig vägar framåt, för ett frimodigt ledarskap som strävar efter det gemensamma bästa, bortom egna intressen. Vi ber om ett politiskt klimat präglat av dialog och respekt, om ett samhälle som värnar alla människors värde och värdighet.

Välkommen att dela den bönen!