Equmeniakyrkan Kaxholmen

Som Jesu efterföljare idag får vi låta vårt ljus lysa i världen. I Equmeniakyrkans vision bekänner vi att vi vill vara en kyrka för hela livet – och för alla folk – där mötet med Jesus Kristus inte bara förvandlar mig och dig, utan hela världen!

Mission och bistånd i ord och gärning är vad Equmenia-kyrkan arbetar med i nästan 30 länder i Afrika, Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Europa. Vi arbetar främst via nationella kyrkor, lokala församlingar och kristna organisationer.

Kyrkan har ett unikt nätverk och vi arbetar i förvissningen om att ljuset, Jesus Kristus går före oss ut i världen. Han säger genom lärjungarna även till oss: ”Såsom Fadern har sänt mig sänder jag er.” Det är Guds mission till människorna, och Gud vill involvera oss och arbeta genom oss. Vi får också i år tända ljus på många sätt och på många platser. Men vi kan inte göra det om vi inte jobbar tillsammans.

I Equmeniakyrkan Kaxholmen uppmärksammar vi den gemensamma insamlingen särskilt på annandagen och vid 13-dagens julfest. Ge din gåva vid dessa tillfällen direkt i kollektboxen eller via Swish: 123 551 21 16, märk gåvan ”Tänd ett ljus”, eller i kollektomaten på kyrktorget. Tillsammans förändrar vi världen!

Så står det på en stor gammal skylt vid muséet i Kaxholmen.
I mig väcker den obehag.
Kanske för att jag anar ett hotande pekfinger bakom frågan.
Kanske för att den väcker en Gudsbild inom mig som jag inte tycker om.
Den bild som är krav och inte nåd.
Den bild som skrämt många – ibland till tro men ofta till att lämna både kyrka och Gud.

Det är domsöndag på söndag.
Domsöndag väcker också lätt de känslorna inom oss; 
rädslan för att inte räcka till. 
Inte duga.

I en del kyrkliga traditioner heter det Kristi Konungens dag istället.
Det är bättre.
Visserligen tror jag domen behövs.
För min egen men framför allt för världens skull.
Domen över all orättvisa.
Domen över all ondska.
Domen över allt djävulskap.

Men det gäller att komma ihåg vem som dömer.
Att det är människosonen.
Han som hänger på korset för all världens skuld.
Han som söker det förlorade tills han finner det.
Han som säger till rövaren; redan idag ska du vara med mig i paradiset.

När jag tänker så behöver jag inte vara rädd.
Jag kan t o m längta lite grann…
Om jag är redo vet jag inte.
Men han får gärna komma snart.

Välkommen till gudstjänst på söndag.
Det blir medverkan av Lisbet Rubensson, Frida Hellsing och ungdomar. Sång av Dan Palmér.
Kyrkfika som alltid.

Läs gärna söndagens texter:

Dan 7:9-10
Upp 20:11-21:5
Joh 5:22-30
Ps 102:26-29

/Andreas Sköldmark
pastor

Det är inte utan att jag tänker så.
Att Jesus har rätt.
För han säger så när han talar om tidens slut:
Att kärleken ska kallna och laglösheten tillta.

Donald Trump blir en av världens mäktigaste människor.
På skolor i USA har lärarna redan märkt att rasistiska slagord som terrorist och neger blivit vanligare.
Jag tror att det hänger ihop.
Och att det också kommer att hända här.
Att när våra politiker, förtroendevalda, stänger gränser och urskillningslöst kategoriserar människor –
då blir det kallare i världen och i hjärtan.

Då blir det än viktigare att söka sig till ljuset.
Till kärlekens källa.
På söndag firar vi gudstjänst med rubriken ”Vittring av kärlek”.
Britta Hermansson; pastor och författare, predikar. Bobo och Marianne Bjenning sjunger.
Andreas Sköldmark medverkar och det blir dop av barn.

Välkommen också att vara kvar på kyrkfika!

FREDAG KVÄLL KL 19.00
finns också möjlighet att lyssna till Britta Hermansson.
Då talar hon under rubriken ”Mellan raderna”

Rorsmannen vet det – ska hen kunna styra båten väl är viktigt att ha en fästpunkt vid horisonten.
Annars blir färden lätt krokig.

Även bilföraren vet det.
Och ju fortare du kör desto viktigare att inte fastna med blicken i det nära.
Kanske är det därför många av oss har svårt att orientera oss i tillvaron.
Hastigheten ökar.
Samtidigt som vår blick fastnar alltmer i det nära.

Förr skrev man på mötesaffischerna (i alla fall ibland) Möte kl 11 – OHD.
Uttytt: Om Herren Dröjer.
Det var att fästa blicken vid horisonten.
Ett tydligt perspektiv.
Man levde sitt liv på väg mot evigheten.
Det gav riktning och styrfart åt nuet.

Hur många av oss tänker den tanken när vi andtrutna försöker ”fånga dagen”?
Kanske skulle det vara en hjälp för oss när vi försöker avgöra vad som bara är viktigt och vad som är riktigt viktigt?
I evighetens perspektiv.

På söndag firar vi gudstjänst med evigheten som perspektiv.
Kyrkoårets tema är: Vårt evighetshopp.
I gudstjänsten tänder vi ljus för de som gått ur tiden under året som gått.
Vi firar nattvard och välkomnar nya medlemmar.
Medverkar gör Andreas Sköldmark, Rune och Cecilia Emanuelsson m fl, Ann-Britt Björnlinger sjunger.

Gudstjänsten inleder också ”Åtta dagar – med vägledning till tro och liv”.
En vecka med erbjudande om personliga vägledningssamtal, föreläsning av Britta Hermansson fredag 11 nov kl 19, en dags retreat på lördagen och söndag 13 nov gudstjänst med Britta Hermansson.
Vägledningsveckan inleds med en öppen samling på söndag kl 18.00 med Rosie Gard och Andreas Sköldmark, båda vägledare i Ignatiansk tradition.

Läs gärna texterna inför söndagen:
Job 17:15-16
1 Kor 15:35-49
Joh 6:37-40
Ps 116:1-9

Välkommen till gudstjänst och kyrkfika – OHD!

Allhelgonahelgen är tid att stanna upp.
Ta tid för både levande och döda.
De som gått före.
Gått ur tiden.
De vi kände och de vi inte kände.
Helgon och människor
De som lyser vår väg.

Alla helgons afton kl 18 bjuder vi till musikandakt.
Flöjtmusik, psalmer och sånger, bibeltexter och texter av Jostein Örum.
Kirsten Björnlinger, Andreas Sköldmark och Syliva Hermansson medverkar.
En tid att stanna

Välkommen

Ordet förlåt kan väga lätt.
Som en torrt höstlöv som rasslar iväg över asfalten.
Som något man bara säger när man råkar stöta emot någon.

Ordet förlåt kan väga tungt.
Som en blytyngd djupast i magen.
Som något man bara inte kan få ur sig.
Fastän man vill.
Fastän man vet att befrielsen väntar på andra sidan ordet.

I kyrkan bjuder vi gärna Guds förlåtelse.
”Min vän du har fått förlåtelse för dina synder”.
”Gud är trofast och rättfärdig så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet”.
Ibland kan det väga lätt.
Andra gånger är det viktigast i livet.

På söndag får ordet förlåt tyngd.
I alla fall när Jesus berättar om det.
Han målar en bild av att det hänger ihop.
Den himmelska och den jordiska förlåtelsen.
Om jag är förlåten i den ena relationen behöver jag också förlåta i den andra…

Läs gärna texterna och välkommen till gudstjänst!
Medverkar gör Robert Söderberg, Julia Wernholt m fl Per-Johan och Helena Ask sjunger. Utgångskollekt till mission i andra länder. Kyrkfikat är en del av gudstjänstens gemenskap.

Jes 64:6-9
Ef 4:29-32
Matt 18:21-35
Ps 78:35-39

/Andreas Sköldmark
pastor

På söndag är kyrkoårets tema frälsningen.
Ett ord som väcker olika känslor inom oss.
För somliga glädje.
För andra kanske frågor.

Evangeliet berättar vackert om hur det växer inom oss.
Det är viktigt.
Att frälsningen inte är något vi tar oss.
Utan som ges oss.
Och som kan växa och prägla mer av vårt liv.
Om jordmånen är god.

Hur vet man hur jordmånen är?
Förstås på frukten.
Men kanske också på sången.
Vad sjunger i ditt liv?
Vilken sång ljuder inom dig?
Vad säger tonen om var du är och hur du har det?

I gudstjänsten på söndag blir det extra mycket sång.
Önskepsalmer kallar vi det.
Några olika människor berättar om en psalm eller sång som betytt något särskilt för dem.
Och så sjunger vi!

Läs gärna, och lyssna till, kyrkoårets texter. Kanske väcker de en sång inom dig?
Neh 2:11-20
Rom 5:15-21
Mark 4:26-29
Ps 62:10-13

Välkommen på gudstjänst.
Frida Hellsing, Birgitta Häggström, Jonatan Johansson, Christer Hultman och Syliva Hermansson m fl medverkar.
Kyrkfika som alltid!

/Andreas Sköldmark
pastor

Det lägger sig ett mått av tyngd över mitt liv när jag läser söndagens texter.
De väcker så mycket vilja.
Så mycket önskan.
Men också en kraftlöshet.

Jag vill att mitt liv ska vara mer så:
handgriplig kärlek som når ut – lite längre ut.
Lite längre ner.
Når till flyktingar och invandrare, fattiga och de som på olika sätt är utanför.
Och jag tycker att det sker så lite, i alla fall i mitt liv.

Därför ber jag att Gud ska låta det, eller den, komma i min väg som är mitt uppdrag att hjälpa.
Att Jesus ska bli lika tydlig för mig som för Sackaios.
Med den bönen vill jag gå till gudstjänst på söndag.

Läs gärna texterna du också:
5 Mos 24:17-22
Jak 2:1-8
Luk 19:1-10
Ps 40:14-18

I söndagens gudstjänst medverkar Cecilia Björnlinger, Andreas Sköldmark m fl. Det blir sång och musik av Alma Udin, Ida Carlsson, Miriam Sköldmark och Oscar Kiland.
Kyrkfika som alltid.

Välkommen!

(Andreas Sköldmark, pastor)

Ett litet ord.
Tack.
Men ett ord som kan förvandla dagar och liv.
Tack.
Vi vet alla hur det känns när man inte får det tack man behöver.
…
Vi vet också hur det känns när vi får det  och ibland när vi minst förväntar det.
Tack.
Det bygger en bro mellan den som ger det och den som får.
Tack.
En bro som stavas glädje inuti.
Tack.
Det hjälper mig också att inte ta för givet det jag är och har.
Tack.
Kanske är det därför vi uppmanas att hela tiden tacka Gud.

På söndag är det tacksamhetens söndag – tacksägelsedagen.
Kanske kan vi försöka tacka någon, eller Någon, varje dag denna vecka.
Ett litet ord som kan förvandla dagar och liv.

Läs gärna texterna inför söndagen:
Jer 31:3-6
Upp 4:8-11
Matt 15:29-31
Ps 65:9-14

I Equmeniakyrkan firar vi gudstjänst tillsammans med våra scouter och ledare.
Andreas Sköldmark och Julia Wernholt medverkar också.
Till gudstjänsten hör som alltid gemenskapen vid fikaborden.

Välkommen!

Den genomskinliga platsen
är titeln på en bok med texter från gudstjänstlivet på Iona*.
En vacker titel.
Den bjuder in och säger något viktigt.
I gudstjänsten blir ord och handlingar genomskinliga.
I dem, genom dem, ser och anar vi något annat.
Något mer.
Evigheten.
Kärleken.
Gud.
Jag önskar att vår gudstjänst också är det – genomskinlig.

I kyrkoåret rör vi oss mellan två teman; trons kraft och änglarna.
Båda kan sägas höra söndagen till.
Båda rör vid samma tanke; vår värld är genomskinlig. 
I det vi har för handen och ögat kan vi ana något annat.
En större verklighet.
Dopets vatten och nattvardens bröd är inte bara vatten och bröd.
Det är också nåd och kärlek.
Vidrörande och heligt.
Genomskinligt.

”Herren förde Abram ut och sade: Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan! Så talrika ska dina ättlingar bli. Abram trodde Herren och därför räknade Herren honom som rättfärdig”

Välkommen till gudstjänst.
Medverkar gör Andreas Sköldmark och Julia Wernholt m fl. Konfirmander och nya medlemmar välkomnas. Söndagsskolan samlas, ett barn tar emot dopets gåva och vi bjuds till nattvardens bord. 
Vi delar gemenskap vid fikaborden.
En genomskinlig plats.

*Iona är en liten ö utanför Skottland där en ekumenisk rörelse bjuder in till en gudstjänster, retreat och arbete i ett återuppbyggt kloster. Här föds texter och sånger med rötter i den Keltiska andligheten, med ekumenik, fred och rättvisa i fokus.